Bebisar kan ju vara det gulligaste. Särskilt om de är lite större och man kan gnugga sig mot dem utan att de börjar vråla. De får gärna pussa en också.
Min kusin ska snart få barn och jag har fått det kungliga uppdraget att sticka den lilla krabatens första plagg. Som tur är så är min kusin en sköning och vill ha en gubbtröja, med lappar på armbågarna, i murrigt brunt alpacka oavsett om det blir en prinsessa, en hockeynörd, en butch, en forskare, en rockstjärna, en fjolla, eller någonting annat.
Jag kommer inte börja förrän tenniskoftan är klar men jag går och klämmer lite på garnet ibland och längtar efter den lilla korven som jag snart ska få träffa, samt att få sätta stickorna i det där bruna och gubba loss.
Bilden är på ett stickhäfte som jag fick av en kär vän häromdagen. Hon kunde inte veta hur passande det var!
(Förresten är det fler stickare än jag som funderar på det här med genus, barn och stickning. Bland annat Arga Stickaren, Clara och Dödergök. Personligen tycker jag att ungar är ungar och att ingen persons kön (eller sexuella läggning, om vi pratar vuxna) borde vara intressant för någon annan än en aspirerande friare.)
Jag är synsk helst enkelt. Plus att jag vill ha en hannaandersbebis asap så du kan sticka de finaste plaggen till den lilla parveln.
SvaraRaderaJa! Producera ni en bebis så producerar jag plaggen! Vilken galen å gullig bebis det skulle bli :D
SvaraRadera