En gång skulle jag sticka en mössa till Martin, och samtidigt lära mig tvåändsstickning. För en gångs skull mätte jag noga innan jag började sticka, jag som alltid brukar köra på måfå.
Döm om min förvåning när mössan blev mindre än minst! Jag skulle inte vilja kalla det en dockmössa, men någon karlmössa är det då inte. Så nu sitter den där, på Kris-katten som vår spargris heter, och väntar på bättre tider. Det vill säga en liten lopp-avkomma att sitta på. Det blir också bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar